Hemlandet bortom haven – enkät om utlandsfinländare

Våren 2022 utförde företaget Taloustutkimus en stor enkät på uppdrag av Finland-Samfundet. I enkäten ställdes utlandsfinländare runtom i världen frågor om bland annat deras identitet, rötter och uppfattningar om både nuvarande hemvistlandet och fosterlandet.

Text: Juho Rahkonen & Jussi Westinen/Taloustutkimus Oy, Finlandsbron 3/2022

Utlandsfinländare upplever sig huvudsakligen tillhöra samhället och befolkningen i sitt nuvarande hemvistland och de trivs bra där. Endast tio procent berättar sig ofta fundera på att återvända till Finland.

Ändå uppskattar utlandsfinländare Finland på flera sätt: Finland och kontakter till det är centrala livsfrågor fast hemvistlandet blivit närt och kärt.

Såväl utlandsfinländare som finländare i Finland uppskattar sina rötter. Europeiskhet och världsmedborgarskap karaktäriserar dock mer typiskt utlandsfinländare.

Utlandsfinländarnas identitet består av olika faktorer som förenar lokala och globala element. Dessa utesluter inte, snarare kompletterar de varandra. Var fjärde utlandsfinländare anser både sin stam (t.ex. savolaxare, sydösterbottning, karelare) och världsmedborgarskap vara viktiga inslag i sin identitet.

Arbete och karriär för utomlands

Vanligaste hemvistlandet var Tyskland därifrån vi fick 18 procent av svaren. Därefter följde USA (12 %), Sverige (11 %) och Storbritannien (9 %). Vi fick svar från alla kontinenter från totalt 61 länder.

En klar majoritet av svaren, 82 procent, kom från kvinnor. Bland kvinnor är orsaken till flytten utomlands fem gånger oftare kärlek och två gånger oftare äventyrslust. Också familjeorsaker eller ett parförhållande var vanligare bland kvinnor (32 %) än män (20 %). Män anger oftare att deras primära orsak till flytten var arbete eller karriärmöjligheter (37 % vs. 18 %).

Familjeorsaker eller ett parförhållande har varit den viktigaste orsaken till att flytta särskilt till Frankrike (40 %) och USA (40 %). Arbete eller karriärmöjligheter är en smått vanligare orsak bland dem som flyttat till Sverige (30 %) och Schweiz (29 %).

Kärleken har fått folk att flytta särskilt till Grekland (37 %) och Italien (32 %). Endast för 5 procent av enkätdeltagarna är primära orsaken till flytten ett trevligare klimat men av dem som flyttat till Spanien nämner hela 47 procent detta som orsaken. I Kanada finns det överlägset mest deltagare (19 %) som inte flyttat till sitt nuvarande hemvistland utan har fötts där.

Synliggör sin finländskhet

De som bor i Kanada (66 %) och Schweiz (62 %) instämmer oftast helt och hållet i påståendet ”Jag tar alltid gärna upp i diskussioner att jag är från Finland eller har finländska rötter”, medan de som bor i Spanien (30 %) och Beneluxländerna (31 %) är minst benägna att nämna sin finländskhet i diskussioner.

Kanada- och sverigefinländare är mest glada över finländska idrottsframgångar. Av dem instämmer över 50 procent helt och hållet i påståendet ”Jag gläder mig över finländska idrottsframgångar”.

Unga är inte lika engagerade i utlandsfinländsk verksamhet och medier och följer mindre med vad som sker i Finland än äldre årskullar. Inte ens sociala medier når ut till dem särskilt bra i samband med dessa teman. Sådana sociala forum intresserar mest 30–59-åringar medan för under 30-åringar utgör ministeriers webbsidor en proportionellt viktigare kanal då det handlar om utlandsfinländarfrågor.

___

Kimmo Kajaste:

Finländskhet står på sig

Globala nätverk, informationsflödet och all slags interaktion påverkar vår självbild. Polarisering, sociala medier och populism splittrar våra världsbilder och identiteter.

Identiteter har dock alltid hört ihop med språk, kultur och historia. Kulturella rötter hjälper att skapa en stark identitet. Fast identifikation är summan av flera faktorer står finländskhet fortfarande i kärnan av finländarnas självinsikt.

Enligt Finland-Samfundets identitetsundersökning upplever två tredjedelar av utlandsfinländarna sig vara helt och hållet finländare och sista tredjedelen i viss grad. Att förhållandena ändras verkar inte bryta ner finskheten.

Finska naturen och traditionerna, festerna och symbolerna anses vara viktiga. Detta framgår klart av enkätresultatet: modersmålet är den starkaste faktorn när en människa funderar på sin självuppfattning. Det utgör kärnan då vi identifierar oss som finländare.

Tack vare en stark identitet klarar vi av osäkerhet och förändring. En stark identitet och social gemenskap är viktiga också då befolkningen och nationen vill bevara sin demokrati och dess värdegrund.

Landskapsrådet Kimmo Kajaste har tidigare varit huvudredaktör. Han var styrelsemedlem på Finland-Samfundet till våren 2022 och satte igång undersökningen.

____ 

Enkäten utfördes av Taloustutkimus Oy på uppdrag av Finland-Samfundet.

Enkäten besvarades av totalt 2 026 utlandsfinländare under perioden 1 april–4 maj 2022.

Av dem besvarade 1 774 enkäten på finska, 109 på svenska och 143 på engelska.

Enkäten genomfördes så att Taloustutkimus tog fram ett frågeformulär och en svarslänk sändes till Finland-Samfundet som sedan spred länken till personerna i sitt medlemsregister. Svaren sparades anonymt på Taloustutkimus enkätplattform vars data slutligen analyserades.

Felmarginalen är cirka 1,5 procentenheter.