Finland-Samfundets direktion 2022

 

MEDLEMMAR   SUPPLEANTER
pj Markus Aaltonen, riksdagsråd Arja Alho, politices doktor
Maria Lohela, kandidat i humnistiska vetenskap Hannu Suihkonen, generalsekreterare, Sjömanskyrkan rf
Petri Tuomi-Nikula, ambassadör Johanna Peltoniemi, forskardoktor, Helsingfors universitet
Jaana Tapanainen-Thiess, ledande sakkunnig, statsrådets kansli Saara Pellander, direktör, Migrationsinstitutet
Tarja Valde-Brown, Partner, Eurofacts Marja Ala-Kokko, journalist, Yle
Veera Toivonen, lärare, ordförande för stödföreningen för Finlandsskolor Satu Oldendorff,Expert på utlandsfinländararbetet
Larserik Häggman, journalist Malin Lindholm, verksamhetsledare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund, vice ordförande för Finlands Scouter
Pasi Tuominen, konsular chef, förträdare för utrikesministeriet Laura Kamras, chef för enheten för offentlig diplomati, utrikesministeriet
Sakari Neuvonen, fil.mag Barbro Allardt Ljunggren, fil.dr., lektor

 

MARKUS AALTONEN

Den stora världen lärde jag känna då jag var riksdagsledamot. Två perioder som ordförande för utrikesutskottet och ännu längre som statsrevisor gav mig en möjlighet att besöka flera länder och knyta vänskapsband av vilka vissa bevarats länge. Ytterligare ingick jag i finländska delegationen till Interparlamentariska unionen. Nu i somras när jag lämnat min politikerkarriär bakom mig redan för länge sedan valdes jag till vice ordförande för europeiska organisationen för tidigare parlamentariker (Former Parliamentarians).
Utomlands har jag varit en längre tid endast en gång då jag skrev en biografi över en sydösterbottnisk emigrant som bor i Illinois i USA. Som aktiv medlem av stödföreningen för migrationsmuseet fick jag vara med om att skapa ett friluftsmuseum om migration i min hemstad Seinäjoki. Numera minns jag känslofyllt min tid som ordförande för studentkåren vid Tammerfors universitet. Då undertecknade jag första samarbetsavtalet med studentkåren vid Kievs universitet. För mina vänner presenterar jag mer än gärna ett diplom med blå pärm och en medalj vilka bevisar att jag är hedersmedlem av Taras Sjevtjenko-universitet i Kiev.

MARIA LOHELA

Då jag var riksdagsledamot och talman hade jag den stora glädjen att få träffa utlandsfinländare under arbetsresor utomlands och på tillställningar i Finland.
Särskilt allt det som hände år 2017 och glädjen kring Finlands 100-åriga självständighet sätter ett leende på mina läppar. Jag kommer alltid att känna djup tacksamhet och lycka för att ha kunnat uppleva detta jubileum också tillsammans med utlandsfinländare. Året var en förträfflig påminnelse om betydelsen av våra rötter och hur mycket Finland innebär för oss alla fast vi kanske inte bor där permanent. Tack till er alla som under det året arrangerade oförglömliga upplevelser för oss som kommit på besök från Finland.
Inom privata sektorn arbetar jag på ett stort internationellt företag. Jag har träffat otaliga utländska kollegor och mött många med finländska vänner eller familjemedlemmar runtom i världen.
Finländare har alltid rest ut i världen och gör det fortfarande. Finland-Samfundet utgör en länk med en egen anrik roll också i framtiden.

PETRI TUOMI-NIKULA

Erfarenhet av utlandsfinländskhet fick jag under min diplomatkarriär i Bonn, Wien, New York, London, Budapest och Rom i totalt 20 år. För mig var det viktigt att hålla kontakt med lokala finländare. Dina landsmän har alltid ett annorlunda och hälsosamt kritiskt perspektiv på förhållandena och stämningarna i ditt stationeringsland. Utlandsfinländare är verkliga erfarenhetsexperter. Som samarbetspartners är utlandsfinländare i bästa fall en ypperlig resurs för finländska diplomater.
Vänskapsband knutna utomlands har varit en stor skatt för min familj. Och det bästa är att vi fortfarande har aktiva kontakter med finländska vänner i världen. Dessutom bor en av mina systrar i Tyskland, den andra i Danmark och andra släktingar överallt från London till Singapore.
Mitt Finland-Samfund är en kanal som hjälper utlandsfinländare att få korrekt information. Det är en organisation för utlandsfinländare som driver deras intressen och frågor i Finland och utomlands.

PASI TUOMINEN

I min familj är utlandsfinländskhet aktuellare än någonsin. Sedan 10 juni 2022 har jag bott i Prag där jag är ambassadör för Finland. När jag skriver detta är vi mitt i den intensivaste fasen av det tjeckiska EU-ordförandeskapet och finländska basketlandslaget har just kommit hit för att delta i Europamästerskapen – för att vinna.
Ytterligare har jag varit ambassadör i Ungern där jag började för tio år sedan och för dryga 20 år sedan var jag en ung tjänsteman ansvarig för konsulära ärenden på ambassaden i Stockholm. Fredsbevarare var jag i UNIFIL-operationen i ett år och jag har i själva verket också erfarenhet av att vara make utomlands då min fru arbetade i Wien och jag stannade hemma.
För mig är det viktigt att se till att tjänsterna till utlandsfinländare fungerar. Vissa tjänster produceras av Finland-Samfundet, vissa av myndigheter, särskilt utrikesministeriet. Vi har gjort många framsteg såsom brevröstning och dubbelt medborgarskap för utlandsfinländare.

JAANA TAPANAINEN-THIESS

Min erfarenhet av utlandsfinländskhet sträcker sig över totalt 25 år. Mest handlar det om att jag bott i Tyskland bland annat i Hamburg, München och Wiesbaden (då jag arbetade i Köln).
Gnistan till allt fick jag under mitt år som utbyteselev i Nya Zeeland. Efter det har jag studerat i Belgien, Holland, Spanien, Tyskland, USA, Israel och Hong Kong. Min senaste hemvist utomlands var Förenade arabemiraten där jag var framtidsrådgivare på Prime Minister’s Office i Dubai.
I styrelsen vill jag se till att utlandsfinländare får mer stöd då de flyttar tillbaka och anpassar sig till Finland. Vi ska också bättre ta vara på kompetensen bland de finländare som befinner sig utomlands.

SAKARI NEUVONEN

År 1992 reste jag utomlands för studentutbyte vid Tartu universitet. Från universitetet utexaminerades jag med huvudämnet estniska år 2001. Vid Tartu universitet har jag avlagt magisterexamen i design av virtuella miljöer.
Jag är styrelseordförande på det Finland-Samfund som bildades i Tartu år 2012 och har företrätt Östeuropa på utlandsfinländarparlamentet sedan 2017. Ytterligare är jag ordförande för förvaltningsrådet för stiftelsen för Estlandsfinländarnas kulturella självstyrelse.
Numera arbetar jag som verksamhetsledare för gemensamma kultur- och samarbetscentrumet mellan vänorterna Tartu och Tammerfors.

VEERA TOIVONEN

Största delen av finländska påverkans- och konkurrenskraften finns utomlands. Varje utlandsfinländare bidrar för sin del till varumärket Finland och Finlandsbilden samt synliggör Finland där de verkar. I detta arbete på gräsrotsnivå är utlandsfinländarnas insats viktigare och personligt effektivare än en enda officiell rapport eller tillställning. Kunskaperna bland de finländare som bor utanför Finland ska identifieras och erkännas allt bättre i Finland. Det informations- och färdighetsnätverk de bildar i världen ska bli allt smidigare och föras allt närmare samhället, företagsvärlden och vardagen i Finland.
Själv har jag tidigare varit utlandsfinländare – totalt runt tio år i tre länder har gett mig perspektiv på hur finländska samhället kan kombineras med livsrytmen i andra länder. Utlandsfinländare är en hjärtefråga för mig och jag hoppas att jag som styrelsemedlem på Finland-Samfundet kan för min del påverka denna fråga som rör hela Finland. Vi kan ha mer innehåll, förnya våra verksamhetssätt och stärka nätverken såväl från Finland utomlands och från utlandet till Finland som mellan utlandsfinländare i världen.

TARJA VALDE-BROWN

Finland behöver alla sina medborgare och personer med finländskt påbrå. Därför är det särskilt viktigt att vi når ut till utlandsfinländare så att de också anser finländskhet vara något viktigt och sig själva som en del av finländska gemenskapen.
Jag har erfarenhet av utlandsfinländskhet från ungdomen. I mitten av 1980-talet bodde jag i Stockholm i runt ett år och i början av 1990-talet på flera orter i Portugal i cirka tre år. Världen var mycket annorlunda än idag och särskilt informationsgången var långsammare. Ändå var det viktigt för mig att följa med vad som skedde i hemlandet och känna mig som en del av finländska gemenskapen då jag bodde utomlands. Enligt mig har bägge utlandsfinländarperioderna stärkt min finländska identitet och uppskattning av mitt språk och min kultur.

LARSERIK HÄGGMAN

Jag och min familj tillbringade 3,5 år i Moskva under perestrojkatiden. Där var jag gemensam korrespondent för nordiska notisbyråer. Vid den tiden var staden full av finländare, min son gick i en nordisk skola och dotter på ryskt dagis.

Från Moskva flyttade hela familjen till Stockholm där jag var chefredaktör för tidskriften Nordisk Kontakt i nästan sex år på 90-talet. Under dessa år samarbetade jag nära med Sverigefinska Riksförbundet.

Efter att ha återvänt till Finland blev jag informationschef och huvudredaktör för Finlandsbron på Finland-Samfundet. Vid sidan om detta var jag med om att bereda grundandet av utlandsfinländarparlamentet under ledning av dåvarande ordföranden för samfundet, Kalevi Sorsa. På konstitutiva mötet var jag dessutom sekreterare för både sessionen och stadgeutskottet.

Efter mina år på Finland-Samfundet var jag generalsekreterare för Pohjola-Norden i 15 år. Under dessa år bads jag ofta vara sekreterare för stadgeutskottet vid en UFP-session. Detta är min andra period som styrelsemedlem på samfundet.